Kanske... enda dag...
Jag kan inte se henne i ögonen. Jag måste blunda. Hålla händerna för ögonen och titta åt ett helt annat håll. Skammen. Skulden. Den gör ont.
Jag börjar tycka om henne. Gör för ont att minnas. Att känna. Det blir lättare om jag blundar... för då finns jag inte.
Kanske jag vågar kika på henne en dag. Kanske att jag en dag kan titta henne i ögonen och säga "det var inte mitt fel".
VAFAN DÅ!
Helgen är slut och jag med.
En kväll som denna...
Hålet i min mage har jag fyllt med alkohol...och massa andra destruktiva saker som bara bildar en ond cirkel. Hålet fylldes inte då egentligen...det blev bara större trots att jag inte visste det då. Ibland kommer tankarna igen på att jag ska fylla hålet med alkohol. Min sjukdom VILL fylla hålet hela tiden. Ibland oftare, ibland mindre. Ibland med sådan kraft att jag inte vet var jag ska ta vägen. Då är det tur att jag har mina vänner. Om jag väljer att ta hjälp av dem vill säga. Det är mitt val. Och val är jobbigt. Ansvar är jobbigt ibland.
Jag måste ansvara för min sjukdom. Det är viktigast. Men ibland kommer tvivlen. På att jag inte har sjukdomen. Speciellt har jag haft funderingar kring detta nu under en tid då min vän berättat att hon inte har en önskan längre om att sluta dricka. Det gör ont och det blir svårt. Tankarna snurrar...om inte HON har sjukdomen...då kan väl inte jag heller ha den.
Så vänder jag tankarna och tänker tillbaka på alla de gånger min före detta sambo bönat och bett om att jag inte ska dricka den kvällen och jag svarar att jag bara ska ta ett glas. Ett glas som blev två, tre, fyra...osv. Alkoholen gjorde att jag tappade kontrollen och kontrollförlusten ledde till att vi inte längre kunde fortsätta vara tillsammans. Det är en stor sorg för mig.
För jag ÄLSKAR den kvinnan! Villkorslöst!
Sug
Jag ber om att få vara just den jag är....
Existensminimum
Jag väntar på lönen idag. Som många andra. En del väntar lön, andra väntar på studielånet och en del väntar på försörjningsstöd.
Jag har bestämt mig för att en månad leva utifrån försörjningsstödsnormen, dvs. att efter alla räkningar är betalda ska jag leva på 3720 kr. Så har jag nästan levt under fem års studietid, men jag jobbade jag extra och kunde ta lite av det varje månad. Nu jobbar jag inte extra, men jag jobbar och jag får min lön varje månad. Jag ska däremot inte ta något av de övriga pengarna.
Vilken månad det gäller vet jag itne riktigt än, men vad jag vet direkt jag måste dra ner på är alla fikor.. (heter det så?) på stan...dra ner på snusandet...och alla små inköp på HM! Små inköp som i förlängningen blir mycket pengar.
Jag ska göra det för att jag vill och för att massor av männiksor i Sverige lever så... och jag vill prova hur det känns!
Så det så!
Lugn och fin....
Gud, giv mig sinnesro
att acceptera det jag inte kan förändra
Mod att förändra det jag kan och
Förstånd att inse skillnaden...
Gud, giv mig sinnesro
att acceptera det jag inte kan förändra
Mod att förändra det jag kan och
Förstånd att inse skillnaden...
Gud, giv mig sinnesro
att acceptera det jag inte kan förändra
Mod att förändra det jag kan och
Förstånd att inse skillnaden...
Älskade bror..
Jag minns en julafton. Det var sent på kvällen och vi gick bara runt i det lilla samhället där vi bodde. Ingen av oss vågade eller ville gå hem. Vi gick helt tysta. Ingen av oss sa något på en lång stund. Efter några timmar vände jag mig till dig och sa:
- Ska vi gå hem nu?
Du bara skakade på huvudet.
Vi gick vidare.
Idag är vi vuxna. Men idag blev jag blir särskild påmind om att vi varit små och hur den den lilla flickan och den lilla pojken befann sig i mardröm. I ett samförstånd trots tystnaden.
Så jävla trött på folk..
Uppdatering
Det finns en person jag jag träffat via ett program för tillfrisknande. En person jag delat mycket med vad gäller alkohol, uppväxt och dagliga problem. Hon har sett den sidan av mig. Den som är jag... egentligen. Nu ser hon en annan sida av mig. En professionell sida. Hon sa en dag: " Det är kul att se en annan sida av dig, en glad sida". typ något sånt.
Det kändes konstigt... eller ovant! Jag vet inte riktigt!
Nåja!
Hepp!
